"Alltså att det ens finns sånna människor på riktigt..."

Hade ett bra inlägg i huvudet men sen försvann det. Attans.

I alla fall dagens (gårdagens om man ska vara petig) avsnitt av Lyxfällan sågs nog av väääldigt många, det var ett riktigt spännande program må jag säga. 
 Men har nog inte varit maken till så blåst människa nångång.
Gå från ingen (NOLL) i inkomst till att köpa dyra märkesväskor, skor och kläder, smink, krogen och allt vad det var och ändå handla för i snitt 30 000/mån, inte veta hur man skriver i lappar till försäkringskassan och skita i att ta reda på det så man får pengar, vilja ha drömjobbet på engång och tycka att allt annat ger dåligt betalt... ja jag vet inte allt var det var.
  Alltså att det ens finns sånna människor på riktigt, lite läskigt kanske.
Därav borde man ha ekonomi på schemat vilket gymnasieprogram man än går.

På måndag börjar jag min praktik på ett café inne i stan, det blir nog bra när man väl kommer igång. Har skrivit upp mig på det för 3 månader, och det är ju bra i sig, men jobbigt när det blir jul och nyår då man vill vara ledig också.
  När man får något sånt där att göra för ett lite längre tag får jag en känsla av att jag vill vara kreativ, nästan som att min dödsdag är kommen. Att jag vill hinna med så mycket jag kan och vara så kreativ och duktig som helst. Vet inte riktigt varför det blir så ens.


Puss<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0