"Mamma.. jag blöder.. nästan"

Saker och ting blir inte alltid som man tänk sig, och det är mycket som är orättvist här i världen.
Det bara är så.
Och ja, det är jobbigt.. till och från.

Veckan har gått bra tycker jag, och han jag jobbar med är stolt över mig för att jag lärt mig så bra och inte gjort speciellt många misstag. Så det känns kanon.
Lite jobbigt att komma till jobbet på måndag för han är pappaledig hela nästa vecka, så ska jobba med någon som heter Micke. Han är säkert jättetrevlig och så men känner honom inte och har inte träffat någon från det skiftet förutom i dörren när man varit på väg hemåt.
Men det kommer nog gå bra, så länge man inte oroar sig alltför mycket, och är man ny så brukar folk vara väldigt hjälpsamma.

I helgen har jag varit i Älvdalen för första gången, hälsade på björnen.
Det var trevligt, börjar förstå på riktigt snacket om att damen har mycket saker, överallt.
Hälsade på Reece också, väldigt trevlig Nya Zeeländare det :) Lite jobbigt när man är så pass ovan att snacka engelska bara.
Sen blev det bara lite film, majbrasa på Klitten, fotografering (många fina ställen där om man gillar naturen vill säga), en promenad, lite att äta och så bara, rätt lugn helg. Skönt det för det behövs såhär i början av jobbperioden i alla fall, även om jag inte varit jättetrött och slut än.
Men det var en trevlig helg i alla fall.

På tåget:
Unge ~4 år: Mamma jag blöder..
*Mamma ignorerar dottern genom att prata med hennes ~ 2 åriga son*
Unge ~4 år: Mamma.. jag blöder.. 
*mamma ignorerar fortfarande*
Unge ~4år:  .. nästan.
= hon blödde inte alls, utan ville bara ha uppmärksamheten.

Sen kom det en dam och jag hade satt mig på hennes plats, så frågade jag om jag kunde sitta brevid eller om hon hade sällskap och om platsen brevid också var upptagen. Det visste hon inte, men hon brukade ha sin hund på sätet brevid sa hon. (Hennes hund satt i handväskan vid tillfället)
  Jaha okej, sa jag och flyttade mina saker och hon kunde sätta sig, och satte mig brevid henne. Inte f*n ska hennes hund (som var stor som en plånbok lite större modell) ha en egen plats om hon inte betalat för det.
Så hon satte sig, och sen kom hennes väninna från vagnen intill och dem skulle köpa sig kaffe, hon började klättra över både mig och min packning.
  Ett väldans rännande och det slutade med att hon satte sig borta vid sin väninna och hon lämnade dock kvar sin packning på sitt eget säte. Nödvändigt?!

Puss<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0