"Kan man mer än älska sådana vänner? :)"
Marcus:
hej darling
Jag:
hello you
Marcus:
hur är det?
Jag:
det är väl sådär, mycket att tänka på och så. Hur är det själv?
Marcus:
okej något du vill dela?
Jag:
allt med jobb- = jag har inget, vänner= folk bor långt bort nu, kärleken= knasig, oväntat, fundersamt, att jag bor hemma fortfarande och ja..
blir bara så trött på allt
vill inte bo här
Marcus:
förstår att du tycker det är jobbigt :( men du vet att det är alltid drygast att gå uppför en backe innan man kommer upp till toppen
Jag:
kommer nog inte upp på toppen än på ett tag.
tar längre tid för mig som har dålig kondis och astma ;P
Marcus:
din backe är bara lite brantare ;) men jävlar vilka benmuskler du kommer få.
/
Sms av fröken Andersson:
Pepp pepp, för du vet om att du är värdefull, inte ett dugg värdelös och helt enkelt bäst bara för att du är du. Älskar dig. VIlle bara meddela detta och förgylla din kväll till det bättre förhoppningsvis.
Kan man mer än älska sådana vänner? :)
Säga rätt saker vid rätt tillfälle var det, det är menat åt vänner, inte av/mot pojkvänner ^^
Self-discipline
I guess if you want to talk- you call..?
"Bära eller brista, jag tar det som det är."
Jag kan inte sova, inte helt oväntat faktiskt.
Har varit segt på somningsfronten ett tag nu.
Läsa bok på kvällarna har blivit en vana, och böcker som man fastnar i är inte bra egentligen. Har läst ut ännu en bok.
Men det är nog inte därför jag inte kan somna.
Tvn går på efter det, för att bli trött.
Jag blir inte så trött av att läsa.
Nu för jämnan är det saker att tänka på igen. Allt kräver sin tid.
Är det bara jag som misslyckas med livet eller finns det någon annan också? För allt jag verkar göra misslyckas jag med på något sätt. Formulerar mig fel, säger fel saker, gör fel saker. Tror jag i alla fall.
Fick i alla fall höra av en fröken Andersson att jag minsann inte är värdelös. Det kändes väldigt skönt att höra. (och ni som inte gillar dravlet jag skriver om kan välja att inte läsa)
Kollade på A walk to remember ikväll, den var bra. Men inte i dagsläget egentligen, det var inte så kul att kolla på handlingen just nu. (hur var det med att säga rätt saker vid rätt tillfälle?)
Sen läste jag i en bok, och där var det också fel på handligen för i dag i alla fall. Behövde det inte alls, faktiskt. Jag har nog med att tänka på.
Idag (läs igår) gjorde jag något, ett val. Men saker tar tid. Det handlar inte bara om sig själv, det finns fler, och ibland är det dem som behöver tiden.
Trodde du visste, men tydligen inte. Blev det svårt när verkligheten kom ikapp?
Imorgon (läs idag) ska jag förtydliga det hela, med en gnutta humor i det hela. Hoppas det går hem. Jag är redo. Bära eller brista, jag tar det som det är.
Känner mig ensam, igen.
Nu fick jag skriva av mig lite i alla fall, tror dock inte att jag kommer somna än på ett tag, är inte så trött som jag hade velat.
Saknar dig.
Puss<3
Har varit segt på somningsfronten ett tag nu.
Läsa bok på kvällarna har blivit en vana, och böcker som man fastnar i är inte bra egentligen. Har läst ut ännu en bok.
Men det är nog inte därför jag inte kan somna.
Tvn går på efter det, för att bli trött.
Jag blir inte så trött av att läsa.
Nu för jämnan är det saker att tänka på igen. Allt kräver sin tid.
Är det bara jag som misslyckas med livet eller finns det någon annan också? För allt jag verkar göra misslyckas jag med på något sätt. Formulerar mig fel, säger fel saker, gör fel saker. Tror jag i alla fall.
Fick i alla fall höra av en fröken Andersson att jag minsann inte är värdelös. Det kändes väldigt skönt att höra. (och ni som inte gillar dravlet jag skriver om kan välja att inte läsa)
Kollade på A walk to remember ikväll, den var bra. Men inte i dagsläget egentligen, det var inte så kul att kolla på handlingen just nu. (hur var det med att säga rätt saker vid rätt tillfälle?)
Sen läste jag i en bok, och där var det också fel på handligen för i dag i alla fall. Behövde det inte alls, faktiskt. Jag har nog med att tänka på.
Idag (läs igår) gjorde jag något, ett val. Men saker tar tid. Det handlar inte bara om sig själv, det finns fler, och ibland är det dem som behöver tiden.
Trodde du visste, men tydligen inte. Blev det svårt när verkligheten kom ikapp?
Imorgon (läs idag) ska jag förtydliga det hela, med en gnutta humor i det hela. Hoppas det går hem. Jag är redo. Bära eller brista, jag tar det som det är.
Känner mig ensam, igen.
Nu fick jag skriva av mig lite i alla fall, tror dock inte att jag kommer somna än på ett tag, är inte så trött som jag hade velat.
Saknar dig.
Puss<3
"..det är aldrig kul att vänta."
Dumdristigt plattfall eller något man kan bygga på. Vi får se.
Hoppas jag kan få ett svar snart, det är aldrig kul att vänta.
puss<3 (jag saknar dig)
Hoppas jag kan få ett svar snart, det är aldrig kul att vänta.
puss<3 (jag saknar dig)
"När verkligheten smyger sig på om natten.."
När verkligheten smyger sig på om natten, och visar hur det verkligen går till i världen.
Jag har en klump i magen, den har funnits där sen denna veckan i alla fall, fast mer eller mindre en längre tid.
Jag vet inte vad jag ska göra för att den ska försvinna. Eller är det jag som ska göra något åt den ens?
Hade en diskussion på telefon inatt och den gjorde inte så att jag mådde bättre, det var natt, men jag hade velat skrika, diskutera högt, det var ett sånt samtal. Vi bråkade inte och vi grälade inte, men det var åsikter, och känslor för fulla muggar.
Det handlade om skola, praktik, arbetsförmedlingen, politiker, flytt på ett ungefär, det är vad jag kommer ihåg av natten i alla fall.
Göra en ny sparburk kanske, eller bara ändra namn på den. Från Kamerapengar till Flyttpengar.
För tillfället känns allt värdelöst, det är inte ett dugg kul. Och det känns inte som man kan lita på att man kan få ett jobb nu heller i dagsläget, egentligen ingenstans. Det spelar inte så stor roll var man befinner sig i landet. Kan man i dagsläget fortfarande välja nära och kära framför folk med kompetens?
Jag får nog börja plugga. Jag vill det inte, men det känns som det enda som kommer att gå vägen nu. Jag hade tekniken en gång i tiden, dags att utveckla den och stega upp på högar av böcker.
Jag vet inte vad, hur, när, var.. Det enda jag egentligen kan svara på är nog varför.
puss<3
Jag har en klump i magen, den har funnits där sen denna veckan i alla fall, fast mer eller mindre en längre tid.
Jag vet inte vad jag ska göra för att den ska försvinna. Eller är det jag som ska göra något åt den ens?
Hade en diskussion på telefon inatt och den gjorde inte så att jag mådde bättre, det var natt, men jag hade velat skrika, diskutera högt, det var ett sånt samtal. Vi bråkade inte och vi grälade inte, men det var åsikter, och känslor för fulla muggar.
Det handlade om skola, praktik, arbetsförmedlingen, politiker, flytt på ett ungefär, det är vad jag kommer ihåg av natten i alla fall.
Göra en ny sparburk kanske, eller bara ändra namn på den. Från Kamerapengar till Flyttpengar.
För tillfället känns allt värdelöst, det är inte ett dugg kul. Och det känns inte som man kan lita på att man kan få ett jobb nu heller i dagsläget, egentligen ingenstans. Det spelar inte så stor roll var man befinner sig i landet. Kan man i dagsläget fortfarande välja nära och kära framför folk med kompetens?
Jag får nog börja plugga. Jag vill det inte, men det känns som det enda som kommer att gå vägen nu. Jag hade tekniken en gång i tiden, dags att utveckla den och stega upp på högar av böcker.
Jag vet inte vad, hur, när, var.. Det enda jag egentligen kan svara på är nog varför.
puss<3
"Varför tycker inte tekniska prylar om mig?"
Varför tycker inte teniska prylar om mig?
Jag blir arg så tårarna rinner.
Först bilen(inte idag dock), motorstopp mitt i gatan, lampikon, hastighetsmätare, termometern, mattan fastnar i kopplingspedalen.. GAH!
Sen idag har det varit högtalarna till datorn, som är värre än vanligt. Det är glapp någonstans eller något för man kan inte höja ljudet mer än till en viss punkt för annars får man sig en sjujävla chock när den sätter i den volymen man egentligen har i. Ena stunden hör man knappt något och andra stunden skriker den.
Sen symaskinen, den kapar tråden hur som helst och drar i trådar så det inte ens blir någon vanlig söm. Va arg jag blir.
Hoppas inte tvättmaskinen spottar ut mina kläder alt. behåller kläderna i och massa vatten strömmar ut. Det skulle bara fattas.
Det är inte meningen att jag ska syssla med några tekniska prylar. Behöver en handyman som kan göra saker åt mig så jag slipper/får saker gjorda.
>_<
puss på mig *tänker: det finns alltid någon som har det värre än mig* <3
Jag blir arg så tårarna rinner.
Först bilen(inte idag dock), motorstopp mitt i gatan, lampikon, hastighetsmätare, termometern, mattan fastnar i kopplingspedalen.. GAH!
Sen idag har det varit högtalarna till datorn, som är värre än vanligt. Det är glapp någonstans eller något för man kan inte höja ljudet mer än till en viss punkt för annars får man sig en sjujävla chock när den sätter i den volymen man egentligen har i. Ena stunden hör man knappt något och andra stunden skriker den.
Sen symaskinen, den kapar tråden hur som helst och drar i trådar så det inte ens blir någon vanlig söm. Va arg jag blir.
Hoppas inte tvättmaskinen spottar ut mina kläder alt. behåller kläderna i och massa vatten strömmar ut. Det skulle bara fattas.
Det är inte meningen att jag ska syssla med några tekniska prylar. Behöver en handyman som kan göra saker åt mig så jag slipper/får saker gjorda.
>_<
puss på mig *tänker: det finns alltid någon som har det värre än mig* <3
"Fick ett fundersamt leende i alla fall, det duger för mig"
Uttråkad.
Så kan väl knappra ner några rader i alla fall, även om jag inte har något vettigt att skriva.
Syrran fyller 22 idag, Congrats.
Imorse skulle jag försöka få en snilleblixt för jag skulle in och gratta henne.
Det slutade med att (Eftersom vi håller på med GI och jag var nyvaken) så tog en körsbärstomat och två handfull med nötter på en tallrik. Tog ett tårtljus och satte i tomaten och tände den. Sjöng "Ja må hon leva.." och gick in med den ostadiga tomaten till rummet. Fick ett fundersamt leende i alla fall, det duger för mig. Jag är inte som alla andra. Snilleblixt.
Dagen för övrigt har inte varit något speciellt.
Lite GI-tårta på kvällskvisten innehållande choklad, ägg, fruktsocker, nötter och kokos. Och grädde med björnbär blandat till. (tror jag fick med allt.) Mastig tårta, god och bra konsistens. Bra jobbat syrran.
En kram hade nog suttit bra känns det som. Saknar närhet, blir lite så när man umgås med någon 24/7 några veckor. Men det var bra, det var trevligt och jag gillade det.
Blir väl sängen snart, läsa ur boken kanske.
Blev sugen på att baka och laga mat i massor. Vet inte varför.
Puss<3
Så kan väl knappra ner några rader i alla fall, även om jag inte har något vettigt att skriva.
Syrran fyller 22 idag, Congrats.
Imorse skulle jag försöka få en snilleblixt för jag skulle in och gratta henne.
Det slutade med att (Eftersom vi håller på med GI och jag var nyvaken) så tog en körsbärstomat och två handfull med nötter på en tallrik. Tog ett tårtljus och satte i tomaten och tände den. Sjöng "Ja må hon leva.." och gick in med den ostadiga tomaten till rummet. Fick ett fundersamt leende i alla fall, det duger för mig. Jag är inte som alla andra. Snilleblixt.
Dagen för övrigt har inte varit något speciellt.
Lite GI-tårta på kvällskvisten innehållande choklad, ägg, fruktsocker, nötter och kokos. Och grädde med björnbär blandat till. (tror jag fick med allt.) Mastig tårta, god och bra konsistens. Bra jobbat syrran.
En kram hade nog suttit bra känns det som. Saknar närhet, blir lite så när man umgås med någon 24/7 några veckor. Men det var bra, det var trevligt och jag gillade det.
Blir väl sängen snart, läsa ur boken kanske.
Blev sugen på att baka och laga mat i massor. Vet inte varför.
Puss<3
"..och så dör bilen IGEN"
Bilen, symaskinen och jag har inte varit vänner idag. alls.
Gick en promenad i moddigt väglag ner till Ovako och hämtade bilen, skrapa rutor (klänga över bilen så man når), sen upptäcker jag att lampikonen för att lysena funkar inte funkar, aja sure, har i alla fall lyse tänker jag.
Åker till tågstationen och hämtar syrran, börjar fundera på om jag verkligen har lyse, men efter några vridande och så konstaterade jag att jag hade det i alla fall.
När vi kommer upp till vägen så får man lov att gå ner på ettan för snövallar och grejer, så när jag skulle åka så dör bilen, halvvägs ut i körbanan för dem som kommer från min vänstra sida. Startar om bilen och ser att det kommer bilar från båda håll, även bakifrån. Gjorde det rätt med både koppling, gas och växel så det var inte mitt fel. Så dör bilen IGEN. MITT i vägen och det kommer bilar, inte mycket att göra åt, bara försöka igen och dem kommer ju som tur är inte så fort från det håller (OM man HAR tur). Och så startade det och vi kom iväg, inser att hastighetsmätaren har gett sig också.
Kanonresa. KUL.
Ringer till pappa och säger att "ljusikonen inte fungerar i bilen, och att det är lite mer krångel med bilen för den stannade mitt i vägen, TVÅ gånger och det kom bilar från alla håll... så att.. Förresten, kom på att jag kanske berättade på fel sätt. Det har inte hänt något med bilen, jag har inte krockat eller så. Men skulle bara ringa och berätta att det är något fel på bilen. "
"..jaha. okej. Men då kollar vi på den sen när jag slutar då"
Kom på mig själv om att jag berättade som att det hade hänt något allvarligt med bilen hehe, var tvungen att berätta mitt i att det inte hade gått illa i alla fall.
Symaskinen har inte heller varit på min sida, den ville inte fiska upp tråden. Illa. Irriterande faktiskt.
Annars rätt trevlig dag.
Lite närhet vore ju inte fel känns det som just nu.
puss<3
Gick en promenad i moddigt väglag ner till Ovako och hämtade bilen, skrapa rutor (klänga över bilen så man når), sen upptäcker jag att lampikonen för att lysena funkar inte funkar, aja sure, har i alla fall lyse tänker jag.
Åker till tågstationen och hämtar syrran, börjar fundera på om jag verkligen har lyse, men efter några vridande och så konstaterade jag att jag hade det i alla fall.
När vi kommer upp till vägen så får man lov att gå ner på ettan för snövallar och grejer, så när jag skulle åka så dör bilen, halvvägs ut i körbanan för dem som kommer från min vänstra sida. Startar om bilen och ser att det kommer bilar från båda håll, även bakifrån. Gjorde det rätt med både koppling, gas och växel så det var inte mitt fel. Så dör bilen IGEN. MITT i vägen och det kommer bilar, inte mycket att göra åt, bara försöka igen och dem kommer ju som tur är inte så fort från det håller (OM man HAR tur). Och så startade det och vi kom iväg, inser att hastighetsmätaren har gett sig också.
Kanonresa. KUL.
Ringer till pappa och säger att "ljusikonen inte fungerar i bilen, och att det är lite mer krångel med bilen för den stannade mitt i vägen, TVÅ gånger och det kom bilar från alla håll... så att.. Förresten, kom på att jag kanske berättade på fel sätt. Det har inte hänt något med bilen, jag har inte krockat eller så. Men skulle bara ringa och berätta att det är något fel på bilen. "
"..jaha. okej. Men då kollar vi på den sen när jag slutar då"
Kom på mig själv om att jag berättade som att det hade hänt något allvarligt med bilen hehe, var tvungen att berätta mitt i att det inte hade gått illa i alla fall.
Symaskinen har inte heller varit på min sida, den ville inte fiska upp tråden. Illa. Irriterande faktiskt.
Annars rätt trevlig dag.
Lite närhet vore ju inte fel känns det som just nu.
puss<3
"Tycker du jag är tjock?!"
Var en sväng till Falun med pappa idag, sjukan där. (Doktorn: jasså och hur är det med vikten? jag tänkte om jag skulle fråga Tycker du jag är tjock?! men jag sa istället; Jag jobbar på det.) Eller hur Linnéa, stackars doktorskrake ;)
Sen så var vi i Borlänge i lite affärer, har gått rätt smidigt hela dagen, jobbigt med snön som blev is så fort den träffade bilen bara.
Småpysslat idag, inget direkt stort sådär, förutom resan till Falun och hem därifrån. Annars lite pyssel med cv och söka jobb och skicka lite grejer till jobbcoachen.
Sen lagat mat till mamma och pappa och grönsakssoppa till mig och syrran.
Sökt jobb var det. Fan va arg man kan bli på vissa, att dem inte ens tänker.
Sen såhär lät det: *U*HUVUDEN som FAN inte kan tänka när dem konstruerar en jävla ansökan för jobb. VA ARG JAG BLIR!
"Tills man får jobbet och de upptäcker att man har ljugit
Då är det inte så kul kanske.."
Sen så var vi i Borlänge i lite affärer, har gått rätt smidigt hela dagen, jobbigt med snön som blev is så fort den träffade bilen bara.
Småpysslat idag, inget direkt stort sådär, förutom resan till Falun och hem därifrån. Annars lite pyssel med cv och söka jobb och skicka lite grejer till jobbcoachen.
Sen lagat mat till mamma och pappa och grönsakssoppa till mig och syrran.
Sökt jobb var det. Fan va arg man kan bli på vissa, att dem inte ens tänker.
Sen såhär lät det: *U*HUVUDEN som FAN inte kan tänka när dem konstruerar en jävla ansökan för jobb. VA ARG JAG BLIR!
"Tills man får jobbet och de upptäcker att man har ljugit
Då är det inte så kul kanske.."
"Då ska jag minsann berätta för dem varför,med nöje. För att dem har ett *u*huvud som konstruerat sidan så man MÅSTE ljuga eller ge upp. och JAG ger INTE upp!"
Det var alltså på hemsidan stod det på ett ungefär att Hur lång erfarenhet man hade av försäljning (något sådant) och det fanns valalternativ 0 år, 1-3 år och 4> eller något sådant, så jag valde 0 år. och LIKFÖRBANNAT blir man tvungen ATT VÄLJA vilken sorts försäljning man har gjort. MEN JAG SKREV JU 0 ÅR, och det har fan inte funnits några MÅNADER att välja på heller.
Tack för mig.
puss<3
"And Hitler says; CLEAN my house ^^"
Jag vet inte riktigt hur jag ska börja eller sluta, inget verkar ha ett slut längre. Eller vill jag ens det?
Vissa saker, men inte andra. Det är väl inte mer än naturligt.
När man trodde att vissa saker man gör är rätt, så kan det ändå gå fel. Det kanske behövs en Evelina till det?
Tankar och funderingar bubblar runt i huvudet, och vet varken ut eller in.. igen. Jag visste ju där ett tag i alla fall.. men nej, varför ska det vara så? Det vore ju dumt, då kanske man känner sig trygg. Och det funkar ju tydligen inte alltför länge.
När vissa saker visar rätsidan till och man kommit underfund med något, så går det åt helvete från andra änden. Det är typiskt mitt liv i ett nötskal. Skulle jag ens förvänta mig något annat?
Det skulle vara skönt att gå i ide och vakna upp när livet var uppordnat. Ja, jag gillar att veta vad som händer i förväg. Jag kan inte rå för det.
Men samtidigt känns det som att jag vill så mycket, drömmar som virvlar runt i huvudet och full i liv och lätt. Men jag går nog med båda fötterna på jorden och känner mig inte ett dugg lätt, snarare en stor klump som försöker och försöker forma sig till något. Ena saken efter den andra. Ser inget direkt ljus heller, allt är grått framför mig känns det som.
Men jag vill, vill så gärna se någon av dessa ljusglimtar som fattas i livet för tillfället.
And Hitler says; CLEAN my house ^^
Dagen har betstått av att städa nedre våningen, inte ett dugg kul faktiskt.
Men jag var ensam hemma och hade den musik jag ville ha på, så högt jag kände för och kunde skråla med utan att någon skulle påpeka något.
Alla hyllplan jag inte ser (det finns alltså inget damm där i vanliga fall... säger vi) men idag var det stolens tur att hjälpa till, ut med alla sängkläder och bort med allt från databordet och sätta på en vaxduk som är lite finare än den bruna använda ytan på träbordet. Det tog tid, vilket träningspass.
Puss på mig<3 för jag behöver det mer än du.
Vissa saker, men inte andra. Det är väl inte mer än naturligt.
När man trodde att vissa saker man gör är rätt, så kan det ändå gå fel. Det kanske behövs en Evelina till det?
Tankar och funderingar bubblar runt i huvudet, och vet varken ut eller in.. igen. Jag visste ju där ett tag i alla fall.. men nej, varför ska det vara så? Det vore ju dumt, då kanske man känner sig trygg. Och det funkar ju tydligen inte alltför länge.
När vissa saker visar rätsidan till och man kommit underfund med något, så går det åt helvete från andra änden. Det är typiskt mitt liv i ett nötskal. Skulle jag ens förvänta mig något annat?
Det skulle vara skönt att gå i ide och vakna upp när livet var uppordnat. Ja, jag gillar att veta vad som händer i förväg. Jag kan inte rå för det.
Men samtidigt känns det som att jag vill så mycket, drömmar som virvlar runt i huvudet och full i liv och lätt. Men jag går nog med båda fötterna på jorden och känner mig inte ett dugg lätt, snarare en stor klump som försöker och försöker forma sig till något. Ena saken efter den andra. Ser inget direkt ljus heller, allt är grått framför mig känns det som.
Men jag vill, vill så gärna se någon av dessa ljusglimtar som fattas i livet för tillfället.
And Hitler says; CLEAN my house ^^
Dagen har betstått av att städa nedre våningen, inte ett dugg kul faktiskt.
Men jag var ensam hemma och hade den musik jag ville ha på, så högt jag kände för och kunde skråla med utan att någon skulle påpeka något.
Alla hyllplan jag inte ser (det finns alltså inget damm där i vanliga fall... säger vi) men idag var det stolens tur att hjälpa till, ut med alla sängkläder och bort med allt från databordet och sätta på en vaxduk som är lite finare än den bruna använda ytan på träbordet. Det tog tid, vilket träningspass.
Puss på mig<3 för jag behöver det mer än du.
"Lär dig av dina misstag, gör dem en gång till och se om du verkligen lärt dig något"
En väldigt känslosam dag, av alla de slag.
Vet inte riktigt vad det är för speciellt, men allt på en dag känns det som.
Ilska, Irritation, Ledsamhet, Besvikelse, Frustration, Glädje..
Var på arbetsförmedlingen idag och träffade min jobbcoach, hon hade inte kollat igenom mitt cv eller mitt personliga brev, det tyckte jag inte om. Men hon bad om ursäkt.. för den här gången då.
Vi snackade om utbildning, kollade några jobb, pratade om mitt cv (för jag har varit så duktig så jag har det utskrivet i min pärm.. gnh!) om min jobbintervju snackade vi om och hon skrev på min utvecklingsersättningslapp och lite så.
Sen har jag bråkat med mitt cv, för skulle ändra på lite grejer. Och word har bråkat med mig som bara den, den vill inte lägga bokstäverna där jag vill och allting flyttar sig som dominobrickor. Sen försvinner saker och man får inte tillbaka dem och ja, jag fixade det flera gånger om. Men det blev bara värre och värre och allt ser ut som ett kaos i cvt för tillfället.
Var tvungen att sluta där. Annars skulle jag väl få börja om från början.
Kom därefter på ett visdomsord:
"Lär dig av dina misstag, gör dem en gång till och se om du verkligen lärt dig något."
Tankar och funderingar slutade med otippade svar.
Jag blev ledsen och väldigt fundersam, kanske skulle väntat tills jag visste mer om saken. Det blev bara värre för mig själv. Varför gör jag saker alltid värre än vad dem är? Speciellt för mina egna känslor.
Hur stänger man känslor ute? Skulle vilja lära mig en metod för det.
Om man ändå kunde säga/göra rätt saker vid rätt tillfälle, du vet.. så som dem gör på film?
Påminner mig själv om att jag sa senast igår att När du har det svårt, då finns det alltid någon som har det värre. Sluta grina för fan.
Måttbandet ska få bättre siffror, jag ska börja med GI-metoden på måndag igen.
Fixa till mig lite.
Fick ett litet : Jag saknar dig av en viss Linnéa idag, det värmde :) tack.
Puss på mig, för det behöver jag. <3
Vet inte riktigt vad det är för speciellt, men allt på en dag känns det som.
Ilska, Irritation, Ledsamhet, Besvikelse, Frustration, Glädje..
Var på arbetsförmedlingen idag och träffade min jobbcoach, hon hade inte kollat igenom mitt cv eller mitt personliga brev, det tyckte jag inte om. Men hon bad om ursäkt.. för den här gången då.
Vi snackade om utbildning, kollade några jobb, pratade om mitt cv (för jag har varit så duktig så jag har det utskrivet i min pärm.. gnh!) om min jobbintervju snackade vi om och hon skrev på min utvecklingsersättningslapp och lite så.
Sen har jag bråkat med mitt cv, för skulle ändra på lite grejer. Och word har bråkat med mig som bara den, den vill inte lägga bokstäverna där jag vill och allting flyttar sig som dominobrickor. Sen försvinner saker och man får inte tillbaka dem och ja, jag fixade det flera gånger om. Men det blev bara värre och värre och allt ser ut som ett kaos i cvt för tillfället.
Var tvungen att sluta där. Annars skulle jag väl få börja om från början.
Kom därefter på ett visdomsord:
"Lär dig av dina misstag, gör dem en gång till och se om du verkligen lärt dig något."
Tankar och funderingar slutade med otippade svar.
Jag blev ledsen och väldigt fundersam, kanske skulle väntat tills jag visste mer om saken. Det blev bara värre för mig själv. Varför gör jag saker alltid värre än vad dem är? Speciellt för mina egna känslor.
Hur stänger man känslor ute? Skulle vilja lära mig en metod för det.
Om man ändå kunde säga/göra rätt saker vid rätt tillfälle, du vet.. så som dem gör på film?
Påminner mig själv om att jag sa senast igår att När du har det svårt, då finns det alltid någon som har det värre. Sluta grina för fan.
Måttbandet ska få bättre siffror, jag ska börja med GI-metoden på måndag igen.
Fixa till mig lite.
Fick ett litet : Jag saknar dig av en viss Linnéa idag, det värmde :) tack.
Puss på mig, för det behöver jag. <3
"Idag har jag landat hemma i alla fall"
Tänkte skriva en sväng igår men då sket sig internet och ville inte logga in mig på någon webbsida alls. Så jag struntade i det.
Kollade på Hangover på kvällen, den var bra men inte så bra som mina förväntningar. Sen blev det varm choklad med grädde, marshmallows och någon slags karamellig chokladsås över på ett litet kafé. Det var mysigt och gott.
Idag har jag landat hemma i alla fall. Resan gick bra, sov väldigt mycket. Missade många hållplatser (annars brukar jag vakna när fordonet stannar) fast funderar på om den kanske inte stannade på alla hållplatser om det inte skulle hoppa på/av någon så.
Segast var väntan i Karlstad. Men det funkade väl det med.
Lite småjobbigt att sova själv igen, ensamt, fullt av plats, ingen att bråka med osv. Inte kul. Men men. Jag har haft det väldigt trevligt och bra nere i götet denna gången också. Sen dagarna för övrigt kommer nog sakta sjunka tillbaka till sitt gamla ursprung med hemsysslor och annat skit. Lite småtråkigt är det också faktiskt. Men nu ska vi inte vara så, det blir vad man gör det till.
Tack :)
Har varit duktig och plockat ur väskan och lagt sakerna där dem ska ligga och tvättat en maskin tvätt. Så nu ska jag nog lägga mig i soffan och inte göra något, har dessutom huvudvärk så ska göra något man inte behöver tänka på något speciellt.
Puss <3 och ha det fint :)
Kollade på Hangover på kvällen, den var bra men inte så bra som mina förväntningar. Sen blev det varm choklad med grädde, marshmallows och någon slags karamellig chokladsås över på ett litet kafé. Det var mysigt och gott.
Idag har jag landat hemma i alla fall. Resan gick bra, sov väldigt mycket. Missade många hållplatser (annars brukar jag vakna när fordonet stannar) fast funderar på om den kanske inte stannade på alla hållplatser om det inte skulle hoppa på/av någon så.
Segast var väntan i Karlstad. Men det funkade väl det med.
Lite småjobbigt att sova själv igen, ensamt, fullt av plats, ingen att bråka med osv. Inte kul. Men men. Jag har haft det väldigt trevligt och bra nere i götet denna gången också. Sen dagarna för övrigt kommer nog sakta sjunka tillbaka till sitt gamla ursprung med hemsysslor och annat skit. Lite småtråkigt är det också faktiskt. Men nu ska vi inte vara så, det blir vad man gör det till.
Tack :)
Har varit duktig och plockat ur väskan och lagt sakerna där dem ska ligga och tvättat en maskin tvätt. Så nu ska jag nog lägga mig i soffan och inte göra något, har dessutom huvudvärk så ska göra något man inte behöver tänka på något speciellt.
Puss <3 och ha det fint :)
"Kanske kan få det när(om) jag vinner 175 miljoner på Lotto ikväll"
Nu är det mycket som snurrar runt i huvudet...
Jag vill verkligen flytta hemifrån, ha en inkomst (helst en rik man och en egen inkomst, alla har väl drömmar? ;)) Ett eget hem där jag kan inreda hur jag vill och allt det där, när livet funkar (helst som man själv hade tänkt sig också.. )
Kanske kan få det när(om) jag vinner 175 miljoner på Lotto ikväll.
...Sen blev det bara snurr i huvudet om pengar.
Vart tog allt annat vägen som jag tänkte på nyss? Puts väck.
Jag inreder inte mitt rum längre i hopp om att jag ska få ett jobb och flytta hemifrån så fort som möjligt. Har en arbetsintervju på måndag, inför sommarjobb.
Min jobbcoach frågade mig om jag fick välja mellan 0-10, hur stor chans jag har att få jobbet? Jag tror jag svarade någon siffra mellan 6 och 8. Ibland kommer känslan att det kanske inte är mer än en 1a egentligen, och sen finns det dagar eller stunder då jag ligger på topp och är optimist och tror att jag kan få jobbet.
Det roliga var att dem tyckte mitt cv och det jag skrev i ansökan var väldigt intressant, undrar för mig själv vad som var så intressant i deras tycke?
En vanlig tjej med inte så mycket erfarenhet om arbetslivet. Det kanske finns en chans ändå.
Åker hem till Dalarna igen onsdag den 13e, hem till jobbcoachmöte, få min utvecklingsersättning/aktivitetsstöds-lapp påskriven av arbetsförmedlingen och läkarbesök på måndagen efter.
Tack för mig och hoppas ni har det fint där ute, och att ni inte fryser fast nånstans.
Puss<3
Jag vill verkligen flytta hemifrån, ha en inkomst (helst en rik man och en egen inkomst, alla har väl drömmar? ;)) Ett eget hem där jag kan inreda hur jag vill och allt det där, när livet funkar (helst som man själv hade tänkt sig också.. )
Kanske kan få det när(om) jag vinner 175 miljoner på Lotto ikväll.
...Sen blev det bara snurr i huvudet om pengar.
Vart tog allt annat vägen som jag tänkte på nyss? Puts väck.
Jag inreder inte mitt rum längre i hopp om att jag ska få ett jobb och flytta hemifrån så fort som möjligt. Har en arbetsintervju på måndag, inför sommarjobb.
Min jobbcoach frågade mig om jag fick välja mellan 0-10, hur stor chans jag har att få jobbet? Jag tror jag svarade någon siffra mellan 6 och 8. Ibland kommer känslan att det kanske inte är mer än en 1a egentligen, och sen finns det dagar eller stunder då jag ligger på topp och är optimist och tror att jag kan få jobbet.
Det roliga var att dem tyckte mitt cv och det jag skrev i ansökan var väldigt intressant, undrar för mig själv vad som var så intressant i deras tycke?
En vanlig tjej med inte så mycket erfarenhet om arbetslivet. Det kanske finns en chans ändå.
Åker hem till Dalarna igen onsdag den 13e, hem till jobbcoachmöte, få min utvecklingsersättning/aktivitetsstöds-lapp påskriven av arbetsförmedlingen och läkarbesök på måndagen efter.
Tack för mig och hoppas ni har det fint där ute, och att ni inte fryser fast nånstans.
Puss<3
"Man lever bara en gång, och levern kan man byta ut... "
Hemkommen och oskadd från Danmarksresan. Förutom en förkylning som gjorde sitt igår på tåget. Frös och hade feberont i hela kroppen och var trött och seg.
31/12-09
Ni hörde talas om det där snökaoset dem hade i Skåne va? här för ½-1½ vecka sen va?
Det gjorde jag med.
Tåg och bussar var flera timmar försenade och det var kaos överallt och allt var igensnöat och gud vet allt.
När vi åkte igenom Skåne så fanns det FAN INTE EN SNÖFLINGA ens.. För lite uppmärksamhet? Har ni inte det så det räcker och blir över?
Resan gick bra och vi kom in i ett hyfsat varmt Köpenhamn, bytte lite pengar på Forex och tog oss an en taxi utanför.
Åkte till hotellet Scandic Front och checkade in, oväntade pengar skulle dem ha för att det fanns minibar på rummet.. så ja.
Åkte upp och kollade in rummet.. gick igenom hela sviten för att kolla vad som fanns. Inser att rummet är ostädat. Ropar lite halvhögt till nedre våningen att "Vill jag ha det ostädat kan jag bo hemma, vi ska ha ett annat rum eller ha detta rummet städat!"
Och så bar det av ner i Lobbyn för att säga till om rummet.
Han bad så hemskt mycket om ursäkt och vi fick ett likvärdigt rum (svit). Mer nöjd än någonsin att denna svit ser ut som den gör, liten lägenhet. Som jag lätt skulle kunna bosätta mig i!
Sen bar det av ut mot stan för att leta reda på en öppen affär så man kunde få tag på lite alkohol och snacks till kvällen.
Vi hittade några småbutiker och knökfullt med folk såklart, vad ska man vänta sig i en storstad och på självaste nyårsafton? Det finns alltid folk som är ute i sista minuten.
När vi var klara så gick vi runt lite och tog oss hem. (Vi började kalla hotellet för hem ganska tidigt.Välkomnande)
Vi kollade lite tv och började fixa oss lite för kvällen i väldigt sakta tempo, riktigt skönt. Flera timmar på oss.
Och så bestämde vi oss för att gå och äta en bit också så vi letade efter något som inte var alltför dyrt och såg tillräckligt aptitretande ut och hittade en liten pizzeria på Nyhavn.
Eftersom dem tog pengar för att vi hade minibaren (som man fick tillbaka om man inte rört den) så hade vi lite snålt med pengar till slut. Jag ringde hem och beklagade mig lite över den överraskande nyheten och fick efter ett tag lite pengar på kontot som jag fick låna och kunde plocka ut.
Oväntat, men ja.
Vi fixade oss klart och kl 23 hade vi en bordsbokning på Fidel's som är ett uteställe.
Trevligt ställe med bra och välbemötande personal. Gillas!
Vi beställde drinkar och öl och när klockan var 23.30 funderade vi på var vi skulle fira tolvslaget. Vi tänkte fira den på våran balkong med lite skumpa och cigarr med en skön utsikt över stans taktoppar.
Men så fick vi reda på att vi fick ett glas med skumpa på 12slaget om vi ville. Så vi stannade kvar där till 00.10 ungefär och sen gick vi hem och la oss. Haha.
1/1-10
Hotellfrukosten var gudomlig, älskar det. Mums.
Vi fixade oss lite snabbt och sen gick vi ut på en tur i stan igen.
Handlade lite mer alkohol och lite så. Sen fort hem för vi hade blivit inbjudna till Ulriks mammas kusin och hans fru på lunch 12.30. Så vi fick helt plötsligt jättebråttom och halvsprang hem och skulle sätta på oss lite finkläder och så.
Satte oss i lobbyn och väntade.. 10 minuter.. 30 minuter.. 45 minuter.. 1 timme... dem kom alltså inte.
Vi gick in på rummet igen och ja kom dem senare så skulle dem antagligen säga till eller ringa.
Jag gick och la mig efter det och sov till en 21. Sen kollade vi på smsinbjudningen igen och visst var det väl lördagen den 2/1 som vi var bjudna på mat. "FAN va dum du är, sa ju åt dig att du skulle kolla smset, MEN NEJ!" skrek jag lite halvhögt från toaletten.
När vi var på väg ut så knackade det på dörren och det var en som jobbade på hotellet och han berättade att det var folk på våningen under som klagat på att det var för högljutt på ovanvåningen. typ jaha? javisst jag råkade skrika till lite precis när han gick förbi. Men före det hade jag sovit och Ulrik kollat på tv. Tänkte säga till honom att glöm för fan inte att knacka på hos ryssarna också som bodde på 4/5 av hotellet också. Som lät ANINGEN mer än mig/oss. Och sen gick vi och åt, gick en promenad på gatorna på Ströget.
Det blev inte mycket mer den dagen, vi var trötta. Och vem längtar inte till en sån säng?! GUDOMLIG!
Dagens kommentar: "Man lever bara en gång, men levern går att byta ut. Skål ta mig fan!" /Ulrik om morgonölen
2/1-10
Hotellfrukost igen, Mums.
Fixade oss inför dagens lunch med ett par danskar. Lite smånervös sådär men det var ändå lugnt. Vi packade och tog lite kort på rummet också.
Checkade ut och väntade i lobbyn för andra dagen i rad. haha. desperata ;P?
Men denna dagen kom det faktiskt en Bent och hämtade oss.
Det var riktigt trevligt hemma hos dem även om 75% av det som sas gick rakt igenom huvudet. Men jag försökte.. Det är jag bra på. ^^
Fick riktigt god mat och gjorde lite nytta där också, fick hjälpa att fixa till lite inställningar på hennes nya systemkamera.
Fick skjuts till station och det var snålblåst igenom hela stationen och kändes som att jag fryste ihjäl. När vi väl kom in på tåget så kändes jag jättevarm och mådde inte alls bra. Men ja, det var värt första klassen på hemvägen i alla fall, det är inte alla som får fotmassage ;) hehe.
Sen fick jag tråkigt och feberyran satte igång och jag satte på mig ett par extra strumpor och mina tumvantar på fötterna också, lekte imse vimse spindel, klappa katten, och hälsade med fötterna. Ja det var lite småkul, iaf. i mitt tillstånd. Haha.
Kul om du orkat/haft lusten att läsa igenom hela min resa :)
Sköt om er och ha det fint.
Ska försöka krya på mig lite. Köpa bättre skor. Byta ifrån mig mina danska pengar och få lite svensk valuta i plånboken.
Puss<3
31/12-09
Ni hörde talas om det där snökaoset dem hade i Skåne va? här för ½-1½ vecka sen va?
Det gjorde jag med.
Tåg och bussar var flera timmar försenade och det var kaos överallt och allt var igensnöat och gud vet allt.
När vi åkte igenom Skåne så fanns det FAN INTE EN SNÖFLINGA ens.. För lite uppmärksamhet? Har ni inte det så det räcker och blir över?
Resan gick bra och vi kom in i ett hyfsat varmt Köpenhamn, bytte lite pengar på Forex och tog oss an en taxi utanför.
Åkte till hotellet Scandic Front och checkade in, oväntade pengar skulle dem ha för att det fanns minibar på rummet.. så ja.
Åkte upp och kollade in rummet.. gick igenom hela sviten för att kolla vad som fanns. Inser att rummet är ostädat. Ropar lite halvhögt till nedre våningen att "Vill jag ha det ostädat kan jag bo hemma, vi ska ha ett annat rum eller ha detta rummet städat!"
Och så bar det av ner i Lobbyn för att säga till om rummet.
Han bad så hemskt mycket om ursäkt och vi fick ett likvärdigt rum (svit). Mer nöjd än någonsin att denna svit ser ut som den gör, liten lägenhet. Som jag lätt skulle kunna bosätta mig i!
Sen bar det av ut mot stan för att leta reda på en öppen affär så man kunde få tag på lite alkohol och snacks till kvällen.
Vi hittade några småbutiker och knökfullt med folk såklart, vad ska man vänta sig i en storstad och på självaste nyårsafton? Det finns alltid folk som är ute i sista minuten.
När vi var klara så gick vi runt lite och tog oss hem. (Vi började kalla hotellet för hem ganska tidigt.Välkomnande)
Vi kollade lite tv och började fixa oss lite för kvällen i väldigt sakta tempo, riktigt skönt. Flera timmar på oss.
Och så bestämde vi oss för att gå och äta en bit också så vi letade efter något som inte var alltför dyrt och såg tillräckligt aptitretande ut och hittade en liten pizzeria på Nyhavn.
Eftersom dem tog pengar för att vi hade minibaren (som man fick tillbaka om man inte rört den) så hade vi lite snålt med pengar till slut. Jag ringde hem och beklagade mig lite över den överraskande nyheten och fick efter ett tag lite pengar på kontot som jag fick låna och kunde plocka ut.
Oväntat, men ja.
Vi fixade oss klart och kl 23 hade vi en bordsbokning på Fidel's som är ett uteställe.
Trevligt ställe med bra och välbemötande personal. Gillas!
Vi beställde drinkar och öl och när klockan var 23.30 funderade vi på var vi skulle fira tolvslaget. Vi tänkte fira den på våran balkong med lite skumpa och cigarr med en skön utsikt över stans taktoppar.
Men så fick vi reda på att vi fick ett glas med skumpa på 12slaget om vi ville. Så vi stannade kvar där till 00.10 ungefär och sen gick vi hem och la oss. Haha.
1/1-10
Hotellfrukosten var gudomlig, älskar det. Mums.
Vi fixade oss lite snabbt och sen gick vi ut på en tur i stan igen.
Handlade lite mer alkohol och lite så. Sen fort hem för vi hade blivit inbjudna till Ulriks mammas kusin och hans fru på lunch 12.30. Så vi fick helt plötsligt jättebråttom och halvsprang hem och skulle sätta på oss lite finkläder och så.
Satte oss i lobbyn och väntade.. 10 minuter.. 30 minuter.. 45 minuter.. 1 timme... dem kom alltså inte.
Vi gick in på rummet igen och ja kom dem senare så skulle dem antagligen säga till eller ringa.
Jag gick och la mig efter det och sov till en 21. Sen kollade vi på smsinbjudningen igen och visst var det väl lördagen den 2/1 som vi var bjudna på mat. "FAN va dum du är, sa ju åt dig att du skulle kolla smset, MEN NEJ!" skrek jag lite halvhögt från toaletten.
När vi var på väg ut så knackade det på dörren och det var en som jobbade på hotellet och han berättade att det var folk på våningen under som klagat på att det var för högljutt på ovanvåningen. typ jaha? javisst jag råkade skrika till lite precis när han gick förbi. Men före det hade jag sovit och Ulrik kollat på tv. Tänkte säga till honom att glöm för fan inte att knacka på hos ryssarna också som bodde på 4/5 av hotellet också. Som lät ANINGEN mer än mig/oss. Och sen gick vi och åt, gick en promenad på gatorna på Ströget.
Det blev inte mycket mer den dagen, vi var trötta. Och vem längtar inte till en sån säng?! GUDOMLIG!
Dagens kommentar: "Man lever bara en gång, men levern går att byta ut. Skål ta mig fan!" /Ulrik om morgonölen
2/1-10
Hotellfrukost igen, Mums.
Fixade oss inför dagens lunch med ett par danskar. Lite smånervös sådär men det var ändå lugnt. Vi packade och tog lite kort på rummet också.
Checkade ut och väntade i lobbyn för andra dagen i rad. haha. desperata ;P?
Men denna dagen kom det faktiskt en Bent och hämtade oss.
Det var riktigt trevligt hemma hos dem även om 75% av det som sas gick rakt igenom huvudet. Men jag försökte.. Det är jag bra på. ^^
Fick riktigt god mat och gjorde lite nytta där också, fick hjälpa att fixa till lite inställningar på hennes nya systemkamera.
Fick skjuts till station och det var snålblåst igenom hela stationen och kändes som att jag fryste ihjäl. När vi väl kom in på tåget så kändes jag jättevarm och mådde inte alls bra. Men ja, det var värt första klassen på hemvägen i alla fall, det är inte alla som får fotmassage ;) hehe.
Sen fick jag tråkigt och feberyran satte igång och jag satte på mig ett par extra strumpor och mina tumvantar på fötterna också, lekte imse vimse spindel, klappa katten, och hälsade med fötterna. Ja det var lite småkul, iaf. i mitt tillstånd. Haha.
Kul om du orkat/haft lusten att läsa igenom hela min resa :)
Sköt om er och ha det fint.
Ska försöka krya på mig lite. Köpa bättre skor. Byta ifrån mig mina danska pengar och få lite svensk valuta i plånboken.
Puss<3
