"..träden slaknar, tappar skyddet, och andas tappert"

Fick mig ett pet. Så nu skriver jag :)

Sådär så har det hunnit bli Oktober också. Det syns, utanför fönstret, träden slaknar, tappar skyddet och andas tappert.
Det är inte hårt bara för dig moder natur, det är så många fler som har det svårt i dessa tider.

Jag vet inget nu igen. Varför blir det så?
Jag är en person som vill ha saker uppmålade och klara framför ögonen. Det blir lättast så, man blir inte besviken och man vet vad man har att förvänta sig. Delvis för att jag är en så blödig människa
, fast det vet nog bara folk som känner mig. Antar jag.
Jag gör saker och ting svårare och jobbigare för mig själv än vad det kan vara. Överanalyserar och tolkar fritt, vilket ofta slutar med att jag blir sårad. Vet inte varför jag gör så mot mig själv heller.

Men det är inte bara jag, det finns fler som inte gör det lätt för sig själva. Men det är ändå på ett sätt självvalt. Och vissa saker kanske man inte gör för sin egen fördel, det blir bara fel ibland.

Jag har haft en kompis på besök från torsdagkväll till idag lördag morgon,vilket var trevligt. Filmkväll och fotopromenad längs vattnet.
Nu för tiden behöver jag någon med mig för att ta mig ut för att fota här i byn, det roar mig inte alls att gå ut själv och göra det.
Det är uttjatat och jag är trött på det.
Jag behöver miljöombyte.
Och det är aldrig fel med trevligt sällskap som man kan byta lite kunskap och information med. Det händer inte ofta i min värld.

Jag bakade i torsdags också, äppel och kanelmuffins med crumble á la Leila :)
Kanongott blev det, och positiv respons på dem blev det också! Kanon :) Det är sånt som höjer självförtroendet ett snäpp.
Kan behövas i höstrusket.

puss <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0